Vi är klass 2 på Estniska skolan i Stockholm.  Jag heter Julia Kreuger och är deras nya klasslärare.   Den här bloggen ska vara vårt gemensamma verktyg för att sprida information om vad vi gör i skolan.  Det ska dels vara ett sätt för eleverna att visa olika saker de har gjort, som texter, bilder, grupparbeten, men också ett sätt för mig som deras lärare att visa föräldrar och andra hur barnens tid i skolan kan gestalta sig.  Bloggen ska innehålla information om saker som händer under närmaste månaden, men även exempelvis bilder från en utflykt eller beskriva en uppgift som barnen har fått.  Eleverna ska känna att det de gör når ut utanför klassrummet och föräldrar och alla som är intresserade ska kunna få vara delaktiga i vad eleverna gör, och visa det genom att lämna kommentarer.  Tanken är att eleverna ska ta på sig mer och mer ansvar för innehållet på bloggen allteftersom de blir mer vana vid att använda den.

Arbetet med bloggen har styrts till stor del av mig som lärare.  Jag har gjort den bedömningen att eleverna har varit för små för att ta ansvar för att bloggen får ett innehåll.  Jag tar vid där föregående lärare slutade. Barnen har i viss mån bearbetat text på dator förut. Nu utvecklar vi det till att innefatta egna bilder. Texter som de fört in på bloggen har de först skrivit för hand, och även haft som uppgift att kombinera med en teckning, där bild och text ska komplettera varandra.  Tack vare sin ålder, menar jag, har de utan att tveka försett sina texter och därmed bloggen med illustrativa, fina, roliga och intressanta bilder.  Det har lyft bloggen flera steg än om det varit enbart foton, deras bilder är en stor del av innehållet.  Under läsåret har flertalet elever lärt sig hur man gör ett inlägg, och kan nu på vårterminen få veta vilken text de ska skriva och därefter göra hela arbetet själva.  När de har skrivit på datorn har de blivit mer uppmärksamma på felstavningar, när de sett röd underskrift på skärmen, men även på stor och liten bokstav, mellanrum mellan ord, punkt med mera.  Textbearbetning i två steg, först för hand och sedan med datorn, har menar jag gett eleverna en ökad insikt i hur man bygger upp en text och att man kan ändra det man skrivit.

Jag tror också att det faktum att de nu kan hitta sina egna texter på nätet kan ge en ökad förståelse för var texter på nätet kan komma ifrån, och på sikt förhoppningsvis en skepsis till allt som finns att läsa på olika sidor.  Kontakten med föräldrar och andra utanför skolan har också gett en utökad känsla för oss i klassen, både för barnen och för mig som lärare, att vi blir sedda.  Min tanke har varit att all kommunikation och reaktion via bloggen är intressant, så därför står den öppen för alla inlägg under lov och när elever är sjuka.

Bloggen har inte följt ett givet ämne eller tema, som svenska, bokläsning eller NO experiment.  Vi har lagt ut det vi gjort i klassen i en tidsmässig ordning, i alla ämnen som det funnits tid och möjlighet.  För mig återspeglar det den verklighet som vi i klassen arbetar i, där ämne följer på ämne och arbetet ofta avbryts av olika aktiviteter som utflykter, sångsamlingar och liknande.  Det var från början ingen uttalad tanke utan jag ville bara få ut saker på bloggen för att få igång den.  Men det har efterhand blivit en intressant sammanfattning av vår vardag och inbillar jag mig ett mer intressant flöde på bloggen.

Allt material som vi lägger ut på vår blogg och som vi i klassen gjort, som foton, filmer teckningar och texter har vi bestämmanderätt över.  När vi använder andras material ska det ske enligt de regler som finns om upphovsrätt.  OBS!  På bloggen finns inskannade bilder på olika böckers framsidor.  De ingår i elevernas bokrecensioner.  Jag har kontaktat berörd bokförlag och en medarbetare som arbetat med upphovsrätt godkänner detta.  Hon säger att bilderna på framsidorna finns att ladda ner på förlagets hemsida och ser inget problem med detta.  Alla elevernas föräldrar bestämmer om deras barn ska få synas på bild på bloggen genom ett skriftligt medgivande.  Det absolut mesta vi har på bloggen är egenhändigt utformat material, men att ha en blogg gör att tankar om upphovsrätt men även identitetsskydd måste stötas och blötas, även med barnen.

Bloggen har inte alltid varit alla barns favorit, att behöva skriva samma text en gång till kan få vilken 7-8 åring som helst att fundera över sakernas tillstånd, men klassen har varit stolt över att ha en blogg, och när vi tittat på saker de gjort, tillsammans i klassrummet har både skratt och stolthet funnits med.   Länkar till roliga filmer på Youtube har skickats till bloggen och gett glada skratt i klassrummet.  En blogg som kan orsaka skratt har uppnått mycket.